Kategori: Böcker

Det finns oändligt många böcker och flera kommer hela tiden, så hur ska man veta vilka man bör ha läsa? Många tycker mest om deckare, andra skönlitteratur eller facklitteratur. Vissa böcker som trots olika samtider är lika intressanta är klassikerna. Det finns de som nu kan kallas klassiker och det kommer hela tiden nya i sin samtid. Här är några exempel på bra böcker:

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

 

Boken släpptes 2001, blev snart populär och översattes till många språk, bland annat till svenska. Boken handlar Daniel Sempere som vid tio års ålder får följa med sin far till Barcelona och ”De bortglömda böckernas gravkammare. Daniel hittar där romanen Vindens skugga  som är skriven av en bortglömd författare, Juliàn Carax. Han läser den under natten och blir fullständigt besatt av både boken och den gåtfulle författaren.

Da Vinci-koden av Dan Brown

Denna bok kom ut 2003 och blev så populär att både den och de följande delarna i serien filmatiserades. Huvudkaraktär är Robert Langdon som är konsthistoriker och symbolexpert. Han befinner sig på en resa i Paris när den gamle intendenten på Louvren hittas hänsynslöst mördad på museet. När polisen hittar ett märkligt chiffer intill kroppen, kallar de dit Langdon i hopp att han kan hjälpa dem att lösa mordet.

 

Johann Gutenberg, (1394–1468 (något osäkert)), född i Mainz i sydvästra Tyskland, sägs vara den man som upptäckte den nya tekniken att trycka böcker. Det var under mitten av 1400-talet som han upptäckte en ny och smidigare teknik, som gjorde att böcker kunde tryckas betydligt fortare.

Medeltiden

Under denna tid kopierade man böcker för hand, något som både var dyrt och tidskrävande. Egentligen var konsten att trycka böcker välkänd under en längre tid, men inte på det sätt som Gutenberg uppfann. Det tog lång tid att trycka eftersom varje sida fordrade ett eget block, och det skulle vara utsnidat i trä.

Gutenbergs teknik

Genom att förse bokpressen med bokstäver som var löstagbara, blev tekniken förfinad. Bokstavstyperna var i metall, dessa gick att flytta runt och kunde även återanvändas. I och med denna teknik blev det både enklare och gick betydligt fortare att producera stora mängder böcker. Efter Gutenbergs uppfinning gick utvecklingen mycket snabbt framåt, och efter 50 år fanns tryckpressar på flera olika ställen. Gutenbergbibeln var Gutenbergs:  första tryckta bok och blev färdig 1455. En bibel som är tryckt i två olika delar och sammanlagt har den drygt 600 sidor. På den tiden fick man betala ungefär 40 gulden för Gutenbergs bibel, en oxe däremot kostade tre gulden, så bibeln var värd ungefär 14 oxar. I dag finns cirka 50 biblar kvar och det allra högsta pris som betalats är 15 miljoner kronor, den köptes vid en auktion i London 1978 av Texas University.

Böcker blev billigare

Efter Gutenbergs uppfinning blev böcker och skrifter betydligt billigare och även mer tillgängliga ute i samhället. Nu kunde information lättare spridas ute i samhället, och en av dem som fick sprida sin var Martin Luther, som protesterade i början av 1500-talet mot påven. På så sätt kunde hans ord nå dåtidens samtida och inflytelserika personer i norra Europa.

Boktryckerier i Sverige

Under medeltidens sista decennier etablerades även boktryckerier i Sverige, och det var oftast kyrkor som ordnade det, och då på platser som exempelvis Stockholm, Uppsala, Vadstena och Mariefred. När Martin Luther fick igenom sin reformation, övergick den katolska kristendomen till att bli protestantisk. Martin Luther var som sagt den som utformade reformen i Tyskland och Olaus Petri var en av dem som förde reformen till Sverige. Det blev nu kungen och inte påven i Rom som skulle bestämma över svenska kyrkan. Reformen ledde till att kyrkans rikedomar och gårdar skulle ägas av kronan.

Ett litterärt verk som kan betraktas ha oändliga kvaliteter och som är tidlöst brukar kallas för en klassiker. Verkets har högre kvalitet på sitt språk och ofta skildras universella frågor som är aktuella för den samtid då verket skrevs. Innan verket kan kallas för en klassiker ska det ha passerat en lång tid och det ska ändå vara intressant att läsa. En klassiker brukar handla om tidlösa teman som kärlek, liv, hat och död. Med andra ord sådant som alla människor oberoende av social klass känner igen sig i och berörs av. En så kallad modern klassiker är ett verk som läsarna minns under en längre tid, men som sedan glöms bort.

Klassiker i vår samtid

Vilka verk som blir klassiker i framtiden har vi ingen aning om, det kan bara spekuleras om. Förmodligen kanske ingen som lever i dag ens får veta vilka verk det blir. Det finns otroligt många författare världen runt i dag som skriver underbara verk, vissa av dem har fått Nobels litteraturpris. I framtiden troligen kommer några av dessa verk bli en klassiker. Det kommer hela tiden finnas bra författare i sin samtid som kommer att minnas i framtiden och många är de författare som kommer få Nobelpriset även i framtiden.

Ett bra svar på den frågan är att det är ett informationsmedel för kommunikation.

En bok består av många ark (blad) som antingen är sammanhäftade eller hoplimmade, och på arken finns text eller bilder. När arken är bundna tillkommer ett omslag, där bokens titel och författare står och en bild som ska locka läsare. Det finns flera olika sorters böcker, till exempel inbundna och pocketar. Något som numera blir vanligare är danskt band, som både är billigare att trycka och ser snyggt ut. För barn finns pekböcker, e-böcker och talböcker för dem som har någon form av synnedsättning Ljudböcker börjar också bli mycket populärt. Du kan lyssna i bilen, när du städar, är på gymmet, går en promenad med mera.

Olika århundradens böcker

De allra äldsta böckerna var ofta i form av flera papyrusblad, som rullats runt en cylinderformig stav. Varje ände smyckades med knoppar av ben, horn eller trä. Det vanligaste var att det bara skrevs på ena sidan av pappret. Om det skrevs på båda sidorna kallades skriften istället för en opistograf.

Medeltiden

På 600-talet e.Kr. blev det vanligare att skriva på pergament, något som var väldigt dyrt. Man började även att ibland ta bort den gamla skriften med pimpsten. Detta gjordes för att kunna använda pergamentet ytterligare en gång. Alla rullar förvarades i ett bibliotek där en rödfärgad tavla angav titel och begynnelseord. Rullarna hade ett överdrag eller en kapsel som skydd. I antiken användes förutom pergamentrullarna även fyrkantiga böcker gjorda av trä, metall eller elfenben.

Boktryckarkonsten

Efter boktryckarkonsten skedde ansenliga förändringar både när det gäller böckernas inre och yttre. Under första tiden brukade formskärare och boktryckare hjälpas åt för att kunna visa upp ett tilltalande arbete. Under medeltiden började man skydda böckerna med träskivor. Efter det började skivorna kläs med läder eller pergament som hölls samman med remmar. Det var när boktryckarkonsten blev etablerad som det blev vanligt att häfta eller binda böcker. De allra första tryckta böckerna hade varken sidnumrering eller titel och böckerna hade stora format (folio). Först i slutet på 1400-talet började man sätta titlar, oftast på de stora vetenskapliga verken. Under 1500-talet blev det vanligare med ett mindre format (oktav), och under 1600-talet blev formaten ännu mindre (sedes, duodes).

Bokens uppbyggnad

En bok består av flera delar och det första man ser är framsidan. Den bör se lockande ut, så man vill läsa boken. En framsida kan vara inbunden eller i pocket, där omslaget har mjuk pärm. Innan bokens huvudtext börjar finns försättsblad, en titelsida och en copyrightsida där förlag, tryckår, vilket tryckeri som tryckt boken och bokens ISBN-nummer. Ibland kan det finnas en prologsida där författaren berättar om boken är tillägnad till någon speciell, några personliga ord eller varför han/hon skrev boken. När bokens huvudtext är slut, kan det finnas en efterordssida där författaren tackar de inblandade som deltagit i processen, och även tackar vänner och familj.

Numera kan man ge ut böcker på många andra sätt än genom de traditionella bokförlagen. Ett av de äldsta och största förlagen i Sverige är Norstedts förlagsgrupp som grundades 1823. Här ges böcker ut i alla olika genrer, både av svenska och utländska författare. De har under sina år lyckats ge ut omkring 30 Nobelpristagare. Albert Bonniers förlag är det andra stora förlaget i Sverige som grundades 1837 av Albert Bonnier (1820–1900).

Vad är ett bokförlag?

Man kan säga att ett bokförlag är en länk mellan författare, tryckeri och bokhandel. Tillsammans bildar dessa det som i dag kallas bokbranschen. Förlagen har i uppgift att hitta ett manus som är bra nog för att bli en bok. De finansierar redigeringen, marknadsföringen, formgivningen med mera av den upplaga böcker som ska tryckas.

Olika sorters bokförlag

Det finns förlag som bara ger ut en genre, till exempel science fiction och fantasy. Andra förlag ger ut både skön- och facklitteratur och vissa läromedel av olika slag. Piratförlaget, som bildades 1999, använde ett nytt koncept och det är att de som arbetar där, både författare och annan förlagspersonal, är delägare.

Eget förlag

Numera finns många bokförlag som använder sig av det konceptet. Vissa ger ut på eget förlag och köper de tjänster de anser sig behöva för att boken ska bli bra, som lektörsläsning, korrekturläsning och grafisk formgivning (bokomslag). Därefter vänder de sig till ett tryckeri som trycker upp det antal böcker kunden önskar. Författaren får själv marknadsföra sin bok och det är inga problem i dag när internet och sociala medier finns. Man kan till exempel starta en Facebooksida som handlar om boken och dig som författare. Instagram och Twitter är två andra bra forum. Du kan också vända dig till ditt lokala bibliotek och fråga om du får berätta om ditt författarskap.